Svartsjuka och dop

Att det skulle bli svartsjuka i huset när Nela kom var vi inställda på. Men vi trodde att det var Summer som skulle bli svartsjuk på Nela för att hon fick mycket tid nu i början. Men hon är inte alls svartsjuk. Snarare tvärt om. Hon är bara glad över att Nela är hos oss, hon vill hjälpa till och förstår att Nela behöver lite extra uppmärksamhet. Summer kan vara svartsjuk på mig och sambon om vi sitter och gosar i soffan. Då kommer hon och ska lägga sig emellan oss, vilket hon oftast får med. Mysigare om man är allihopa :)
Istället är det Kacper (hunden) som är svartsjuk. Så fort vi ska lägga Nela i sitt babygym så lägger han sig så nära som han får, eller så lägger han sig nära den som sitter med Nela på golvet. Gärna med hans huvud i våra knän. Så fort vi tar på oss ytterkläderna så tror han att han ska få följa med ut. Eller om vi sitter med Nela i knät i soffan, så sätter han sig och tittar på oss med ledsna valpögon.
Vi försöker givetvis ge tid åt bara honom med. Ibland går jag eller sambon ut med honom på runda utan barn och gör träningslekar i trädgården. Sen när barnen somnat brukar det bli mer gos med honom. Men han verkar inte riktigt nöja sig, knäppisen. :)

Är fortfarande sjuka. 4 eller 5e dagen som Summer har feber nu, att somna i soffan på dagen har blivit standard. Jag är genomförkyld och Sylwester hostar. Nela är betydligt mycket bättre, och NU känns det ändå som att det går åt rätt håll. Vi har mer energi än vad vi haft de andra dagarna (om man bortser från Summer då). Men fast vi är sjuka så har jag fått gjort en hel del gjort idag. Avbokade min tandläkartid denna veckan, beställde tid till veterinären så Kacper kan få sina vaccinationer och sitt pass, skrev ut papper så Nela kan få sitt pass, sen ringde jag och bokade tid till dopet.
Har bestämt mig för en dopsång och Thess, underbaraste, finaste Thess ska sjunga. Precis som hon gjorde på Summers dop. Är hur glad som helst :) 

Shoppingsugen!

Neeej

Det var ju på väg att bli bättre. Men nu har Summer fått feber igen och jag känner mig helt tung i huvudet och näsan rinner för fullt. Tack. Tack så jättemycket.  :(
Hur ska detta gå? Att vara genomförkyld , ta hand om en bebis, en febrig 4-åring och en hund själv när sambon jobbar?

Har letat lite efter doplåtar. Har 2 stycken jag väljer på nu.. avslöjar inte vilka ännu eftersom jag fortfarande inte är säker. ;)

Verkligen ingen rolig läsning för er nu, men jag hoppas att vi blir friska och piggnar tiill snart. För då blir det mer och roligare bloggning. det lovar jag!

Pyjamasmys

Barnen hade sina pyjamaser på hela dagen igår och vi bodde i princip i soffan. Det var frukost i soffan, middag i soffan och sen kvällsmat i soffan. Summer feberyrade en hel del hela dagen igår. Vi är betydligt bättre idag, men alla 4 hostar och Summer har fortfarande feber. Men förhoppningsvis går det över under dagen.
Hade varit skönt för henne att få komma till dagis nästa vecka. Nu har vi ju varit hemma och instängda så länge, så vi håller på att bli tokiga allihopa. Hon behöver komma till dagis och jag behöver verkligen få städat och tvättat för att få bort alla bakterier.

Skulle bara uppdatera snabbt. Kanske blir ett längre inlägg sen :)

Moderslycka

Fick hem boken idag som jag beställde för ett par dagar sen. Satt och småläste lite när jag ammade Nela och blev helt fast. Jag känner igen mig så väl.

Summer har somnat i soffan (vilket aldrig händer annars), och har sovit i nästan en timma nu, och Nela har sovit en halvtimma. Så jag har passat på att läsa lite till. Har läst 67 sidor, och det känns som att den är slutläst innan helgen är slut ;)

Trött mamma

Nu när äntligen Nela är bättre så är det Summers tur. Hon hade över 40 graders feber hela natten trots panodil. Hon feberyrade enormt och kunde inte sova. Just nu är det bättre. Fortfarande feber, men inte alls lika hög. Nela har vaknat och velat ha mat 3 gånger med. Detta har resulterat i att jag sovit kanske 3 timmar i natt. Så det är mysdag (idag igen), och jag känner att min energinivå är i botten just nu. Vilket gör mig väldigt lättirriterad med.
Men men, alla har sina dåliga dagar. Jag har funderat många gånger om jag är misslyckad som mamma.. men jag vet att jag är en bra mamma, även om jag känner mig misslyckad ibland.

Att vara mamma är verkligen inget lätt jobb. Dom flesta som inte är förälder tror att allting är så puttinuttigt och underbart gosigt och babyrosa hela tiden. Men det är ju den bilden vi gärna visar upp, eller hur? Läser man andras bloggar, läser någon annanstans, eller bara går till öppna förskolan, så ser man bara lyckliga glada och helt perfekta föräldrar. Inte konstigt att man tvekar på sig själv ibland.
Allt är inte sådär puttinuttigt hela tiden. Att vara mamma är som sagt inte det lättaste. Man måste vara kärleksfull, förstående och ha tålamod. En bra lekkamrat, en bra lyssnare, en bra kock, en bra sjuksköterska, en bra domare, en bra lärare och en bra vän.
Har jag alla dessa egenskaper? Nej, verkligen inte, men jag lär mig tillsammans med barnen. Jag lär dom, och dom lär mig.Jag vet att det låter som om jag ständigt är trött. Men, jag är inte bara en mamma. Jag är en person också, precis som er. Jag har också mina dåliga dagar. Jag blir trött, jag blir arg, jag blir ledsen. Men jag blir också glad, precis som er.
Men att veta att barnen behöver, och att dom älskar mig. DET betyder allt. Jag skulle inte vilja leva utan dom. 

Älskade unge!

Nela har varit mycket bättre idag. Hon har bara lite hosta och rosslande kvar. Det märks på hela henne att hon är bättre. Idag har hon skrattat massor. Försökte fånga det på bild, vilket inte var det lättaste. Men några härliga bilder fick jag allt.  :)

Dop och Dagis

Det är två ämnen som är heta samtalsämnen här hemma nu.Dopet tycker jag är grymt jobbigt. Jag vill helst bara se att det är över. Det är inte det att jag inte vill döpa Nela, för det vill och ska vi. Men jag tycker det är jobbigt eftersom det bara är min släkt som kommer, och ni som känner mig vet att jag inte har så bra kontakt med dom. Att bjuda dom "bara för att", och att allt kommer bli så påtvingat känns jobbigt. Ni vet när man måste vara glad och trevlig mot personer man bara vill bort från. dom enda jag känner mig glad över som kommer är min bror, hans tjej och deras barn. Dom andra kan kvitta. Min familj och släkt är långt ifrån som alla.
Eller ja, sambons syster från USA kommer över med till dopet. Därför känns det med jobbigt. Hon har inte träffat dom innan, och jag vill inte att hon ska få en falsk bild av hur förhållandet till min familj är. Sen är dopet här i Sverige låååångt ifrån hur det är i Polen (hon kommer ju därifrån). Där har man värsta festen och 5 rätters middag, och alla från bådas släkter kommer. Det är fest från förmiddan till kvällen.
Här har vi bara kaffe, kaka och  tårta i församlingshem där alla längtar efter att få åka hem igen.
Yttligare en sak är att jag inte hittat någon doplåt till Nela. Jag vill ju att låten ska betyda någonting för oss med, vi ska liksom känna någonting när vi hör den.
Min doplåt till Summer var Martina McBride - In my daughters eyes. Det är liksom vår låt och den betyder jättemycket för oss, framförallt för mig.

Som sagt. Dopet känns bara jobbigt just nu och jag önskar det vore över redan.

Dagisansökan ska jag skriva ut och skicka in nästa vecka tänkte jag. Jättelånga köer här i byn och jag vill inte riskera att Nela hamnar i grannbyarna. Det blir väldigt krångligt då.
Sen, vilket dagis? Är jättenöjd med utedagiset Summer går på, men det kommer bli en omväg att gå dit sen när Summer börjar skolan. Fundera, fundera!
När är egentligen bra tid att börja skola in? Summer började dagis när hon var 13 månader. Då var hon redo. Men det är så olika från barn till barn. Sen underlättar det ju enormt om hon kan gå när hon börjar på dagis, speciellt om det är utedagiset vi väljer.


Många frågor och mycket att klura över.
Hur gör ni när det gäller dop? Stort? litet? i kyrkan? i trädgård? vilka bjuder ni? har ni tips på någon doplåt?
När har ni tänkt skola in era små? Eller när skolade ni in dom?

Att klättra på väggarna

Det börjar bli riktigt tråkigt att vara hemma nu. Summer är ju hemma för att det är lov med, och i två dagar så har hon sprungit runt i pyjamas hela dagarna. Visst är det mysigt att vara hemma ibland och bara gå runt i mjukiskläder, kolla på film och bara vara. Men nu har vi haft för många sånna dagar på rad. Eller ja, jättemysiga har dom ju inte varit eftersom Nela varit så dålig. Det har inneburit skrik, gråt och en stressad mamma. Men för mycket film och mjukiskläder har det verkligen blivit!
Nela är betydligt bättre idag. Hon har fortfarande hosta och är snorig. Men inte alls lika mycket som innan. Det märks också att hon varit sjuk och ledsen mycket, idag har hon nästan bara sovit. När hon har varit vaken så har hon bara tittat runt utan att säga någonting. Helt utmattad.

Summer och tack och lov inte blivit sämre. Sambon är däremot är dålig och stannat hemma från jobb idag. Det är verkligen inte ofta det händer ska jag säga. Så har haft tre sjuklingar hemma idag, och ni vet ju hur män är när dom är dåliga, eller hur? ;)

I morgon skulle vi egentligen varit på 2 månaderskontrollen på BVC, men den tiden fick vi ju boka om. Har inte tid nu förens den 14e mars. Det är 3 långa veckor dit. Jag som vill dit nu, är jättespänd på hur stor hon blivit sen sist. Men den 14e mars kommer det bli en rolig vägning/mätning eftersom vi inte varit på BVC sen den 6e feb.

Jag och Summer när hon var liten.

Finaste flickorna i världen

Nela somnade som först vid 19-tiden idag, annars har hon bara sovit ca 30 minuter sen kl 09 i morse. Hon har verkligen inte varit sig själv. Trots att hostan är bättre och hon inte är så snorig, så är hon matt och kan inte hitta ro till att sova. Men vid 19 så fick jag äntligen henne att somna och nu sover hon som en stock. Det är så mysigt att bara ligga och titta på henne nu. Så liten, så oskyldig och så underbar.

Summer börjar med som sagt bli dålig. Hon har snorat hela dagen. Dock inte värre än så, så hoppas inte det blir värre heller. Hon ligger också och sover gott nu, hon busade hur mycket som helst ikväll innan hon skulle sova, så hon somnade på en gång idag. Inte ofta det händer ;)

Lite bilder på mina flickor. Dock någon vecka gamla, men det får ni stå ut med. Haha.

Nu ska jag med hoppa i säng, för tiden har bara sprungit iväg nu ikväll.

Ja, här är vi fortfarande sjuka. Nela mår lite bättre idag och behövde inte ge henne näsdroppar, inhalera eller använda nässugen i natt. Skönt. Dessvärre har Summer blivit snorigare och sambon fått ont i halsen och hosta. Så antar att det kommer till mig med snart. Är det inte den ena, så är det den andra.

Summer kom på ett bra sätt så inte näsan rinner hela tiden ;)

På tal om något helt annat, så beställde jag hem en ny bok igår. Helena Askén - Moderslycka. En bok om förlossningsdepression. Om hur allt utåt kan verka så lätt, men vara så svårt. Hade svårt att hitta den, då den nästan var slut överallt. Men tillslut så. Nu väntar jag att den ska ligga i brevlådan.

"Jag ser allt det fina i min familj, men kan inte glädjas. Utåt agerar jag helt normalt. Läser sagor för barnen, tvättar vår tvätt. Men inuti är det bara tyst och kallt."

"Hela tiden dyker tanken upp; vad är det för fel på mig? Varför orkar jag inte som andra mammor?"



Nu gråter den lilla och brösten spänner, så får nog ta och ge henne lite mat. 

 

Sjukstuga

Det ser ungefär likadant ut nu under dagarna. Det är näsdroppar, nässug, inhalera, amma, hosta, gråta, alvedon och sova.
Det är inte varje gång vi tar och inhalerar eller tar alvedon. Men när jag märker att hon rosslar mycket så inhalerar vi för att vidga luftrören, och när hon hostar mycket och verkar ha ont så ger vi alvedon. Eller inför natten, just för att hon ska kunna sova gott då.
Även om hon fortfarande är dålig, så har hon ändå jollrat och "skrattat" massor idag.
Vågar vi hoppas på att det är på bättringsvägen?

Dessvärre börjar Summer snörvla igen. Jag hoppas HOPPAS verkligen inte att hon med blir sjuk. Låt oss vara friska nu Tack!

 

Veckans möten och "måsten" har blivit ändrade..

RS-virus

Efter att Nela bara blivit sämre, så bestämde vi oss för att åka in igen med henne till akuten i lördags. Vi kom in direkt eftersom det inte var några barn alls inne på barnakuten. Skönt! Denna gången hörde sköterskan att hon rosslade mycket och såg att hon hostade till hon kräktes slem. Dom tog test för att se om hon hade RS och fast vi inte hade fått svaret, så ville dom att Nela skulle stanna över natten för observation. Så jag och Nela fick ett rum och senare på eftermiddagen fick vi det bekräftat; hon har RS-virus. Vilket vi misstänkt hela tiden.
Hon fick koksaltlösning, nezeril och så sög dom ut näsan på snor. Detta gjorde dom varje gång innan matning. Hon fick även inhalera Airomir någon enstaka gång och fick alvedon 2 gånger. Det värsta var när hon inte åt så bra under natten och dom satte in en sond på henne. Oj vad hon klöktes och hostade :/ Som tur var så behövde hon bara få mat en gång genom den.
Idag har det varit lite bättre. Hon hostar, klöker, kräker och rosslar som innan. Men jag vet mer vad jag ska göra, och känner mig säkrare så sätt. Men känner mig ändå väldigt hjälplös. Hon är ju så liten och så ömtålig.
Nu hoppas jag bara att hon ska bli frisk snart. Det blir att ställa in både återbesöket på MVC och Nelas 2 månaders-kontroll nästa vecka. Läkaren sa att vi skulle hålla oss borta från andra i en vecka. Så så får det bli. Tråkigt för Summer då det är lov. Men vad ska man göra?
Hoppas som sagt bara att Nela blir frisk snart.

Summer som vaknar, gråter och har jätteont i örat. Nela som inte kan somna om och hostar hela tiden.

Undra om det är lönt för mig att försöka somna om sen när barnen sover igen?

Många tankar

Det är mycket (men samtidigt ingenting) som händer hos oss just nu.
Ska äntligen börja gå och prata med psykolog om min depression. Känns så himla skönt, att jag äntligen tagit steget dit. Det skulle behövts för flera år sedan, men tyvärr kan man inte gå bakåt i tiden även om det skulle vara det bästa ibland,  nu gäller det bara att blicka framåt.

Nela har blivit dundersjuk. Var inne med henne på barnakuten i onsdags eftersom vi misstänkte att hon fått RS-viruset. Efter 5½ h så fick vi veta "att det kan vara RS eller en annan virusinfektion", men att dom inte ville ta prover eftersom hon inte hade tillräckligt med symtom för RS. Men eftersom dom hörde hennes rosslande så fick vi utskrivet Airomir som ska vidga luftrören på henne så hon kan andas bättre. Hon ska ha upp till 8 doser per dag. Dom sa även att vi skulle fortsätta ge koksaltlösning för att få bort/lätta snoret i näsan. Så länge hon äter, kissar och inte har feber så tyckte dom att vi kunde bli hemma.
Tyvärr tycker jag bara det blivit sämre. Hon rosslar jättemycket, har jättemycket slem och snor, och hostan är jättehemsk. Hon hostar så hon kipprar efter andan och tills hon kräker slem. Att behöva hålla fast henne samtidigt som hon gråter och trycka "masken" mot hennes mun och näsa i 20 andetag (10 åt gången), känns jättehemskt, och som en hel evighet.. samtidigt vet jag att det hjälper henne att andas bättre.
Men ja, känns ändå som att det blivit värre med henne. Igår och idag har hon typ sovit bort dagarna. Stackaren.
Jag hoppas verkligen att det blir bättre snart så jag slipper oroa mig. Min lilla flicka.

Det är inte lätt att ta hand om ett sjukt spädbarn, en 4-åring, en valp, och ett hus ensam. Men man gör vad man kan.

På grund av lite olika anledningar så har jag valt att börja blogga här istället. Jag hoppas gamla läsare fortsätter att följa mig och hälsar nya läsare välkomna.

Nu kommer ni kunna följa mig, mina flickor (och min sambos) vardag. Jag kommer vara öppnare, ärligare och mer personlig.
Tror, och hoppas många kommer känna igen sig i det jag skriver, då jag kommer skriva om det många tycker är "tabu" eller "pinsamt" att själva skriva eller prata om.

Jag hoppas ni stannar :)


/Emily